Att kunna följa hur jäsningen utvecklas har för hembryggare alltid varit att kolla hur mycket det bubblar i jäs-röret. Hur många ppm ligger vi på (plopp per minut). Sedan i höstas har vi införskaffat 4 st TILT hydrometers och kan inte säga annat än att vi är imponerade.

Fungerar allt som det borde, inte riktigt. Vi har några synpunkter och iakttagelser som kan vara värda att notera.

Till det positiva:
+ Vill man bara mäta sin SG lokalt är det mycket enkelt sätta upp en TILT, fungerar väldigt bra out of the box.
+ Normalt får man väldigt bra värden som stämmer väl med hydrometern
+ Finns integration med google cloud om man har en brygga mellan bluetooth och wifi

Det negativa eller åtminstone att tänka på:
– Bara bluetooth, så du behöver antingen en raspberry pi eller annan enhet som kan brygga data för att kunna visa upp den på t.ex en hemsida (som vi gör här med en avdankad iphone 5s som brygga: Just nu i jästanken)
– Stormjäsning, då lägger sig jäs-klegg uppe på enheten och man får missvisande värden. Att banka på jäs-tunnan löser oftast problemet
– Det är en relativt dyr leksak, 1600:- per enhet är ju en hygglig investering

Men i det stora hela så fungerar TILT Hydrometer som utlovat. Vi ångrar inte inköpet och rekommenderar att investera om man vill bättre förstå hur jäst-processen fungerar och se temperaturer och SG utvecklas mer eller mindre i realtid.

I sommras så bryggde vi en wheat beer som var en “fusk”-version på belgisk wit.
Receptet innehåll ca 25% vetemalt och vi klämde i med ganska mycket humle i bittergivan. Efter ca 2 mån så var det en öl som var klart godkänd, lite bitter och disig men ändå en fräsch öl att dricka i höstsolen.

Det ena 20l-fatet gick åt och det andra ställde i kylen. Vi bryggde vidare och andra öl sattes på tapparna. Fat #2 av West Coast wit glömdes nästan bort.
Efter jul så kopplad vi upp fatet och förväntade oss typ … ingenting mer än vad vi hade ställt in i kylen.
Inget kunde vara mer fel, ut kom en klargul vätska där bitterheten gått ner och nu spelade andra-fiolen och istället framhävdes vete och maltsmaker.

Vi kan säga att det fatet gick åt på kort tid och blev en favorit som vi kommer addera till våra återkommande ölsorter.

Efter 4-5 bryggningar där delar har tappats på 5-liter partyfat är våra erfarenheter mixade. Det finns ett antal stora fördelar men också problem. Fördelarna överväger men nackdelarna är tillräckligt irriterande att de måste åtgärdas.I det stora hela är vi nöjda med att tappa på partyfat och kommer att fortsätta med detta.

De fat vi använder är inköpta hos Humlegården, det samma gäller tapkranar av märket Party Star. Till faten har vi använt gummiplugg med säkerhetsventil (2,5 bar).

Fördelar:

– Slippa allt diskande och tiden det tar att flaska (den STORA fördelen)
– Snyggt och presentabelt på fester och sammankomster
– Bottensats enbart i den sista ölen som kommer ur fatet (vi kolsyrar med sockerlag i fatet)

Nackdelar:

– Kolsyrenivån är svårbestämd. Vi har hittills fått generellt för låg kolsyra i alla fat
– Man vill inte till alla fester komma med med ett 5-liters fat
– Abnorm skumbildning i vissa öl. 3-4 glas går åt innan man får ut öl som man kan dricka utan att vänta 5 min på att skummet skall lägga sig.

 

Vi kommer att fortsätta med Partyfat men med följande justeringar:

Kolsyrenivåerna
Tvångskarbonisera. Det finns en ventil att köpa hos MaltMagnus som kallas MM-Special Co2 ventil. Med denna kan man sätta till kolsyreaggregat av valfri sort.

Abnorm skumbildning
Vi tror att tvångskarbonering kommer att lösa även detta till viss del, men också att sätta på en slang med mindre diameter på pumpaggregatet.(inne i fatet)

FHB står för Fusarium head blight och var fram till i somras något helt okänt för oss.
Kan inte påstå att vi numera är experter men efter viss efterforskning så är man numera bekant med begreppet.

Men låt oss ta det från början.
Våren 2015 så fick vi flera öl som hade sk “gusher”. Vissa värre än andra och vissa inte alls. Vi körde igång med alla åtgärder som vi kunde komma på för att avhjälpa det hela.
Vårt problem var hela batcher så vi kunde snabbt ta bort flasktvätt som orsak. Vi rengjorde all utrustning, använde olika jäs-tunnor och så vidare.
Inget hjälpte men det var bara enstaka bryggningar som drabbades. Vad var minsta gemensamma nämnare?

Nu har vi en av Sveriges mer erfarna kvalitetschefer i gänget som bland annat har ansvarat för labb och kvalité på flera större livsmedelsföretag.
En tanke hade slagit henne och efter lite efterforskning så kommer hon tillbaka och säger “Vi kanske har fått Fusarium-svamp i malten”.

Vad är då Fusarium, en sväng till Wikipedia gör en lite klokare, men inte mycket.
https://en.wikipedia.org/wiki/Fusarium

Efter att plöjt igenom diverse forum så verkar följande citat vara en gemensam åsikt:
“Barley harvested during wet conditions is subject to Fusarium fungi and it will gush and gush regardless of temperature or shaking.”

Så det är ett de-facto problem vid bryggning, om än ganska ovanligt. Men det verkar inte vara vida känt, åtminstone inte bland hembryggare. Efter att diskuterat hela historien med en bryggmästare från ett “välkänt” större bryggeri så inser vi att proffsen har koll på detta och att större kommersiella bryggerier kontrollerar sin malt för att inte råka ut för missöden med FHB och Mycotoxin.
Problemet verkar finnas över hela världen men i sin natur med större risk i fuktigare zoner (vilket innefattar större delen av Europa).

Hittade ett citat från en mer vetenskaplig sida:
“Gushing is perhaps the best known effect of FHB on malting and brewing quality is the
propensity of Fusarium-infected malts to cause gushing problems in packaged beer. Gushing has
been defined in the following way: Immediately after opening the bottle, that is, by removing
the excess pressure above the beer, a very great number of fine bubbles are formed throughout
the volume of beer and ascend very quickly, creating foam which flows out of the bottle or, in
severe cases, actually spurts from the bottle. Usually, the violent action ceases after a few
seconds”

Nu skall man vara klar över att “gusher” kan vara resultatet från många olika orsaker. Men efter vår ansträngning att finna och eliminera alla andra så kvarstår FHB.
Efter en ordentlig genomgång av de recept vi bryggt från hösten 2014 till hösten 2015 så kunde vi tillslut isolera en maltsort som varit med i alla öl som haft “gaucher”. Kan det vara denna som är problemet?

I skrivande stund har vi precis en 50-liters sats på jäsning som är liknande en som gav ordentlig “gusher”. Med den skillnaden att vi nu bytt ut den identifierade malten mot en ny sort (annan tillverkare och ursprungsland).
Om den inte uppvisar samma tendenser till “gusher” så tror vi att vi har tillräckligt på fötterna för att skicka den identifierade malten till ett labb för test.

Uppdatering på detta inlägg kommer när vi vet mer.

I samband med att vi för 3:e gången brygger vår Svarte Malte så passade vi på att göra jämförande bedömning.

Inför död-tiden vid koket så bullade vi upp en 5 olika porter, stout och schwartzbier. Utöver undertecknad så visste ingen i bryggteamet vilka öl som skulle testas, och inför själva testen så ombads dottern servera så ingen visste vilket glas som innehöll vad.

 

Den här typen av tester är givande, inte bara för att det är trevligt i allmänhet. De ger en mer nyanserad bild på de öl som testas. Sedan gör ju testordning, urvalet och annat runtomkring sitt till för att påverka. I denna test fick vi definitivt ett ganska överraskande resultat. Inte för att vår egenbryggda Svarte Malte vann, det kan ju förklaras med att vi brygger det vi tycker om, men platserna i botten var oväntade.

Testade öl var (i testad ordning):
Slottskällans Rökporter
Oppigårds Turbostout
Hopsan Brewings Svarte Malte
St Peter’s Creamy Stout
Guinness Draught (från burk)

Placering blev:

1) Hopsan Brewing’s Svarte Malte 36p (högst betyg av 4 av 5 medlemmar)
2) St Peter’s Creamy Stout 31p (ingen hade den som vinnar, men alla hade den högt)
3) Slottskällans Rökporter 30p (bara 1 poäng skilde denna från 2:an. En medlem satte den som vinnare)
4) Oppigårds Turbostout 20p (testets besvikelse, annars gillar vi normalt vad Dalmasarna kokar ihop)
5) Guinness Draught 15p (överraskningen, fler medlemmar normalt gillar Guinness, men här kom den klart sist!)